﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1199
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2009
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Åklagarmyndigheten
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.språkkod

svTE absolut åtalsplikt
svFK Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte, är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år.
svRETE åtalsunderlåtelse

svTE allmän domstol
svFK De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolarna och specialdomstolar.
svRETE förvaltningsdomstol, specialdomstol

svTE allmän åklagare
svFK Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK.
 Allmänna åklagare är: riksåklagaren och vice riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare, chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.
svRETE brottmål, förundersökning, Högsta domstolen, särskild åklagare, tvångsmedel, åtal

svTE allmänt åtal
svDF åtal som väcks av en allmän åklagare för ”det allmännas”, dvs. samhällets, räkning
svRETE enskilt åtal

svTE anhållande
svDF tillfälligt frihetsberövande av en person som gripits som misstänkt för ett brott
svAN Anhållande beslutas av åklagare. Senast efter tre dagar ska åklagaren fatta beslut om häktning, vilket prövas av en domstol. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.
svRETE frihetsberövande, häktning

svTE anmälningsplikt
svSYTE anmälningsskyldighet
svFK Enligt Socialtjänstlagen har bland annat anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel.

svTE anonymitetsskydd
svFK Tryckfrihetsförordningen ger ett skydd till personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar (kallas också meddelarskydd) och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.
svRETE meddelarfrihet, meddelarskydd

svTE anstiftan
svUPTE anstiftare
svFK En anstiftare är den som förmår en annan person att begå ett brott. Anstiftaren kan dömas till lika strängt straff som gärningsmannen. Även försök till anstiftan, som kallas stämpling, är straffbart vid vissa mycket grova brott, som t.ex. mord och grov misshandel.

svTE belastningsregister
svFK Rikspolisstyrelsens register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott -- genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot.
svRETE ordningsbot, påföljd, strafföreläggande

svTE bestrida
svDF ha invändning mot

svTE besvär över domvilla
svDF överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel
svRETE domvilla

svTE besöksförbud
svFK Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få besöksförbud. Ett sådant beslut fattas av åklagare.

svTE brott mot person
svEX Till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

svTE brottmål
svDF mål där en person ställs till ansvar för ett brott
svRETE tvistemål

svTE brottsbalken
svSYTE BrB
svFK Innehåller den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen, t.ex. våldsbrott, förmögenhetsbrott och sexualbrott. Utöver brottsbalken finns flera andra strafflagar, som till exempel narkotikastrafflagen och miljöbalken.
svRETE civilrätt, processrätt, straffrätt

svTE brottsmisstanke
svFK Åklagaren fattar beslut i varje enskild misstanke om brott. Det genomsnittliga antalet brottsmisstankar per misstänkt person är 2,1 st.

svTE butikstillgrepp
svDF stöld eller snatteri ur butik

svTE böter
svFK Böter är det mildaste straffet och betalas i pengar. Det finns tre former av böter: dagsböter, normerade böter och penningböter. Penningböter är bestämda till ett visst engångsbelopp, t.ex. gäller det många trafikbrott. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan. Dagsböter bestäms till ett visst antal beroende på hur allvarligt brottet är och där storleken av varje dagsbot beror på den bötfälldes ekonomiska situation.
 Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas av polis eller tulltjänsteman i enklare fall, t.ex. vid trafikbrott.
svRETE dagsböter, normerade böter, ordningsbot, penningböter, skyddstillsyn, villkorlig dom

svTE civilrätt
svDF de regler som gäller privatpersoners och/eller företags inbördes förhållanden
svAN Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.

svTE dagsböter
svDF bötesstraff där böternas antal bestäms efter hur grovt brottet är
svAN Storleken på varje dagsbot fastställs med hänsyn till den dömda personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott: högst 200 st.). Minsta totala bötesbelopp är 750 kr.

svTE domstolar
svFK I Sverige finns tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, är domstolar i brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna förvaltningsdomstolarna, dvs. länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten, handlägger bl.a. tvister mellan enskilda personer och myndigheter, t.ex. skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

svTE domvilla
svDF grovt rättegångsfel som kan ha påverkat domens utgång, t.ex. om domen drabbat någon som inte varit part i rättegången eller att rätten haft för få ledamöter

svTE dråp
svDF brott som innebär ett avsiktligt dödande, men som med hänsyn till omständigheterna anses som mindre grovt (t.ex. om offret hotat eller misshandlat gärningsmannen) än mord
svRETE mord, vållande till annans död

svTE dubbel straffbarhet
svFK Att en handling som begås i ett annat land är ett brott både enligt det landets lagar och enligt svensk lag.

svTE Ekobrottsmyndigheten
svSYTE EBM
svFK Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en fristående åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör och som finns i de tre storstäderna och några angränsande län. Uppgiften är att bekämpa ekonomisk brottslighet. Inom EBM finns cirka 80 åklagare samt bland annat poliser och ekonomer. Riksåklagaren är högsta åklagare även för EBM i åklagarfrågor.
svRETE ekonomisk brottslighet, riksåklagaren

svTE ed
svDF sanningsförsäkran som t.ex. ett vittne gör inför domstol
svAN Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.
   Misstänkta och målsägande samt vissa vittnen talar inte inför ed.
svRETE målsägande

svTE egenmäktigt förfarande
svFK Om man olovligt tar eller använder något som tillhör någon annan men inte har för avsikt att behålla det eller sälja det vidare kan det rubriceras som egenmäktigt förfarande, t.ex. ”låna” en motorsåg utan lov av grannen i syfte att lämna tillbaks den senare.

svTE ekonomisk brottslighet
svUPTE borgenärsbrott
svDF brottslighet av ekonomisk karaktär, t.ex. skattebrott och brott i samband med konkurser, så kallade borgenärsbrott

svTE enskilt åtal
svDF åtal som väcks av en enskild person, målsäganden, och inte av åklagare
svAN Vissa brott, framförallt ärekränkningsbrott, får inte åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktade sig mot. Även vid brott som faller under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas om åklagaren beslutar att inte åtala.
svRETE allmänt åtal, målsägande

svTE falsk angivelse
svFK Om man anger en person för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att personen är oskyldig, kan man dömas för falsk angivelse.

svTE falsk tillvitelse
svFK Att lämna osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet.

svTE falskt åtal
svFK Att medvetet väcka åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att han är oskyldig. Den som i andra fall väcker åtal utan tillräckliga skäl kan dömas för obefogat åtal.

svTE fri bevisprövning
svFK Den princip som gäller i svensk processrätt. Den innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering). I vissa andra länder, framför allt Storbritannien och USA, finns regler om vilken bevisning som är tillåten respektive otillåten.
svRETE processrätt

svTE frihetsberövande
svFK Att beröva någon friheten, t.ex. genom anhållande, häktning och fängelse. Den som utan lagstöd för bort, spärrar in, eller på något annat sätt berövar en person friheten gör sig skyldig till olaga frihetsberövande.
svRETE anhållande, fängelse, gripande, häktning

svTE FU-begränsning
svSYTE förundersökningsbegränsning
svFK Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.
svRETE lagföra

svTE fysisk person
svDF privatperson
svAN Motsats: juridisk person, dvs. företag, myndighet, förening eller liknande.

svTE fängelse
svFK Ett fängelsestraff är normalt tidsbestämt till lägst 14 dagar och 10 år. Maximistraffet varierar beroende på hur allvarligt brottet är. Normalt friges den dömde efter det att två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Fängelse kan också utdömas på livstid, men det gäller enbart de allra allvarligaste brotten, framförallt mord. När 10 år har avtjänats kan livstidsstraffet omvandlas till ett tidsbestämt straff.

svTE förberedelse till brott
svFK Förberedelser till vissa grova brott är straffbara. Exempel på förberedelser kan t.ex. vara att skaffa ett vapen i syfte att begå brott.

svTE företagsbot
svFK Som komplement och alternativ till att en fysisk person inom ett företag ställs till ansvar för ett brott kan också företaget som juridisk person dömas att betala företagsbot.
svRETE fysisk person, juridisk person, påföljd

svTE förmildrande omständigheter
GR pl.
svFK Förmildrande omständigheter kan vara att den som har begått ett brott har blivit allvarligt provocerad eller att den brottsliga handlingen berott på hans eller hennes bristande utveckling. Förmildrande omständigheter kan leda till att den dömde får ett lindrigare straff, t.o.m. under det minimistraff som annars gäller enligt lag.

svTE förmögenhetsbrott
svDF brott som innebär ekonomisk skada för någon, t.ex. stöld, bedrägeri och förskingring

svTE förolämpning
svDF kränkning genom nedsättande omdömen, beskyllningar eller liknande och som är riktade direkt mot den utpekade personen

svTE förseelse
svDF brott som enligt lagen har ett lindrigt straffvärde, dvs. i praktiken att lägsta straff är böter
svRETE böter, straffskala, straffvärde

svTE försvarare
svFK I regel en advokat, som har till uppgift att försvara den åtalade

svTE försvårande omständigheter
GR pl.
svFK Om en gärningsman t.ex. visat särskild hänsynslöshet eller utnyttjat någons skyddslöshet eller beroendeställning kan domstolen ta hänsyn till det när den bestämmer straffet. Om motivet för brottet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande anses det också vara försvårande omständigheter.

svTE försök till brott
svDF handling som innebär att man påbörjat men inte fullbordat ett brott. 
svAN Försök är ofta men inte alltid straffbart.

svTE förtal
svFK Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen.

svTE förundersökning
svDF utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal
svRETE lagföra
svAN Förundersökningen leds av en åklagare, utom vid vissa mindre allvarliga brott. Förundersökningsbegränsning innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.

svTE förvaltningsdomstol
svFK De allmänna förvaltningsdomstolarna är länsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten. De handlägger mål som bland annat rör förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, som till exempel skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål, eller socialmål som t.ex. omhändertagande av unga eller missbrukare.

svTE förverkande
OKGR subst.
svDF omhändertagande av föremål i samband med brott, t.ex. ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet
svAN Föremålen lämnas inte tillbaks och ersätts inte heller.

svTE gripande
svFK Gripande innebär att en person som är misstänkt för brott omedelbart tas om hand, vilket görs av polisen. Det får ske när polisen inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta beslut om anhållande. Även en enskild person får gripa en person som är efterlyst, eller som har begått ett brott som kan ge fängelse och som påträffas på bar gärning eller flyende fot. Den gripna personen ska då snarast överlämnas till polisen.
svRETE anhållande, frihetsberövande, häktning

svTE gärningsbeskrivning
svFK När åklagaren åtalar en person lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller en beskrivning, gärningsbeskrivning, av det brott som den åtalade sägs ha gjort sig skyldig till.
svRETE stämningsansökan

svTE gärningsman
svDF den som har begått ett brott

svTE hovrätt
svFK Hovrätten fungerar som andra instans mellan tingsrätten och Högsta domstolen. Det gäller både brottmål och tvistemål som överklagats från tingsrätten. Om tingsrätten har dömt en person till böter eller frikänt personen för ett brott som kan ge högst sex månaders fängelse, krävs prövningstillstånd för att ett brott ska tas upp i hovrätten.
   De sex hovrätterna är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.
svRETE Högsta domstolen, prövningstillstånd, tingsrätt

svTE husrannsakan
svDF undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas
svAN Beslut om husrannsakan fattas vanligen av förundersökningsledaren, dvs. av åklagare eller av polis, eller av domstolen.

svTE huvudförhandling
svDF det sammanträde i domstolen som hålls i brottmål och tvistemål
svRETE förundersökning, plädering, sakframställning
svAN I brottmål föregås huvudförhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning. I mer omfattande mål kan också en förberedande förhandling förekomma. Huvudförhandlingen är uppdelad i tre moment: sakframställning, bevisning, där hela bevisningen ska läggas fram inför rätten, och slutanförande (också kallat plädering).

svTE häktning
svDF frihetsberövande som beslutas av domstolen på begäran av åklagaren
svAN Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att han avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Den som är skäligen misstänkt får häktas om det är synnerligen viktigt i avvaktan på ytterligare utredning. Häktning får inte ske om det kan antas vara uppenbart att straffet stannar vid böter.
svRETE anhållande, gripande, frihetsberövande, häktningsförhandling, sannolika skäl, skälig misstanke

svTE häktningsframställan
svFK När någon gripits ska åklagaren göra en häktningsframställan, begäran om häktning, till domstolen senast tredje dagen efter anhållandet.

svTE häktningsförhandling
svDF domstolsförhandling som ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dagar efter att en misstänkt person har gripits

svTE häleri
svFK Sammanfattande benämning på olika slag av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott, t.ex. då man gömmer eller säljer stulet gods.

svTE hämtning
svFK Polisen kan under vissa förutsättningar hämta en person med tvång, t.ex. till förhör och rättegångsförhandling.

svTE Högsta domstolen
svFK Högsta domstolen är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.
svRETE allmän domstol, allmän åklagare, prejudikat

svTE juridisk person
svDF sammanslutning av personer, t.ex. ett bolag, en myndighet, en förening eller liknande

svTE juridiskt biträde
svDF juristutbildad person, t.ex. en advokat, som har till uppgift att stödja någon i juridiska frågor
svRETE målsägande
svEX Exempel på juridiska biträden är försvarsadvokaten till den åtalade och målsägandebiträdet som stödjer målsägande.

svTE jäv
svDF partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller vittne
svAN Jäv kan bland annat förekomma om en domare är släkt med en av parterna i en rättegång eller har ett eget intresse i saken.

svTE klagan över domvilla
svDF överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel
svRETE domvilla

svTE kontraktsvård
svDF särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde, om brottsligheten kan relateras till missbruk, får behandling istället för fängelse
svRETE skyddstillsyn
svAN Den dömde skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå behandlingen. Om den dömde avbryter behandlingen eller på annat sätt allvarligt missköter sig rapporteras det till åklagaren. Domen kan då ändras till fängelse i en ny rättegång.

svTE Kriminalvården
svDF den myndighet som ansvarar för att straff i fängelse och frivård verkställs samt för verksamheten vid landets häkten

svTE kroppsvisitation
svDF undersökning av en misstänkt persons kläder och av vad han har på sig eller med sig
svAN Kroppsvisitation får utföras av polisen eller tullen vid misstanke om brott som kan leda till fängelse.

svTE kränkning
svFK Allvarlig kränkning (lidande) genom angrepp mot person, frihet, frid eller ära, t.ex. vid misshandel, rån och sexualbrott.
svRETE sveda och värk

svTE kärande
svDF den person i ett tvistemål som framställer krav mot en annan (= svarande)
svRETE svarande, tvistemål

svTE laga förfall
svFK Laga förfall betyder att den som t.ex. har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Exempel på laga förfall är avbrott i allmänna kommunikationer och plötslig sjukdom (läkarintyg krävs).

svTE laga kraft
svFK När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft. Därefter kan domen verkställas.

svTE lagföra
svDF att ställa någon till ansvar för ett brott

svTE lagman
svFK Lagmannen är den domare som är chef över en tingsrätt. En hovrättslagman är en chef för en avdelning i hovrätten.

svTE legalitetsprincipen
svDF rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen
svRETE rättssäkerhet
svAN För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet. Det är lagen vid gärningstillfället som gäller.

svTE livstidsstraff
svDF fängelsestraff som inte är tidsbestämt och som döms ut vid särskilt allvarliga brott
svRETE nåd
svAN I praktiken används det enbart vid mord. Den som avtjänat minst 10 år av livstidsstraffet kan från och med den 1 november 2006 ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Prövningen sker vid Örebro tingsrätt. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.

svTE LOB
svSYTE lagen om omhändertagande av berusade personer
svFK En person som är så påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen.

svTE LUL
svSYTE lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
svRETE frihetsberövande
svFK Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt.

svTE LVM
svSYTE lag om vård av missbrukare i vissa fall
svFK Lagen kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare.

svTE LVU
svSYTE lag om vård av unga.
svFK Lagen gäller ungdomar under 21 år. LVU ger samhället rätt att i vissa fall ingripa med tvång, dvs. utan samtycke från ungdomarna eller deras föräldrar.

svTE lyckta dörrar
svFK Detsamma som stängda dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten inte tillträde till den. Beslut om lyckta dörrar kan till exempel fattas om personerna som rättegången gäller är mycket unga eller för att skydda ett brottsoffer vid en rättegång om sexualbrott.

svTE meddelarfrihet
svFK Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
svRETE påföljd

svTE meddelarskydd
svDF skydd enligt tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter
svRETE anonymitetsskydd
svAN Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

svTE medgivande
svFK att hålla med eller erkänna

svTE medhjälp
svFK Även medhjälp till brott är straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och att bära inbrottsverktyg.

svTE mened
UT ’me:n
svFK Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot vittneseden, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

svTE minderårig
svFK Att inte ha uppnått straffbarhetsåldern, dvs. att vara under 15 år. Minderåriga kan inte ställas till ansvar för brott och de redovisas inte heller i statistiken över misstänkta personer.

svTE misshandel
svDF brott som innebär att någon avsiktligt tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta
svAN Som misshandel räknas också att försätta någon i vanmakt eller liknande tillstånd.

svTE misstankeregister
svFK Rikspolisstyrelsens register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott.
svRETE skälig misstanke

svTE misstänkt person
svFK När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses vara skäligen misstänkt och där brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.

svTE mord
svDF brott som innebär att någon avsiktligt berövar en annan person livet
svRETE dråp, vållande till annans död

svTE mordbrand
svDF brott som innebär att någon avsiktligt anlägger brand som innebär fara för någon annans liv eller hälsa, eller fara för omfattande förstörelse av någon annans egendom

svTE muntlighetsprincipen
svDF en av huvudprinciperna inom processrätten som innebär att allt processmaterial ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol
svRETE huvudförhandling, processrätt

svTE mål
svDF det åtal eller den tvist som är föremål för rättegång vid en domstol

svTE målsägande
svDF den som har blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott

svTE målsägandebiträde
svFK Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att yrka om ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde förordnas av domstol vid vissa grövre brott, t.ex. vålds- och sexualbrott eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt starkt behov av biträde.

svTE människorov
svDF brott som innebär att någon bortför eller spärrar in en annan person med avsikt att skada personen, utöva utpressning eller liknande

svTE normerade böter
svFK Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund, t.ex. vid olovligt fiske efter fartygets motorstyrka. Normerade böter är numera mycket ovanligt.

svTE notarie
svDF jurist som under (normalt) två år efter avslutad examen tjänstgör på en tingsrätt eller länsrätt
svAN Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli åklagare, domare eller kronofogde.

svTE nåd
svFK Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd.

svTE nämndeman
svFK Nämndemän är vanliga medborgare som nomineras av de politiska partierna och som tillsammans med den juridiskt utbildade domaren dömer, framförallt i brottmål men också i vissa familjemål.

svTE nödvärn
svDF nödsituation där det är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna, t.ex. att använda visst våld för att försvara sig själv eller någon annan, eller hålla fast en tjuv till dess att polisen kommer

svTE nöjdförklaring
svRETE påföljd
svFK Nöjdförklaring kan lämnas av den som dömts till fängelse eller villkorlig dom och innebär att den dömde förklarar att han avstår från att överklaga domen. Påföljden kan då omedelbart verkställas.

svTE oaktsamhet
svFK vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan man inte dömas att betala skadestånd.
svRETE uppsåt

svTE offentlig försvarare
svDF advokat som utses av rätten och som försvarar en person som är misstänkt för brott

svTE offentlig plats
svDF väg- och gatumark, parker, torg, parkeringsplatser etc. dit allmänheten har fritt tillträde

svTE offentlig rätt
svFK Samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet.

svTE ofredande
svFK Den som exempelvis antastar eller kastar sten på någon, eller på annat sätt beter sig hänsynslöst, gör sig skyldig till ofredande. Som ofredande räknas också t.ex. telefonterror och mobbning.

svTE ogillat åtal
svFK Ett ogillat åtal innebär att frågan prövats av en domstol som funnit att bevisningen inte varit tillräcklig för fällande dom eller att den handling som åtalet gäller inte är brottslig.

svTE olaga diskriminering
svFK Om en näringsidkare eller myndighet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning genom att inte tillämpa samma villkor som för andra kallas det olaga diskriminering.

svTE olaga frihetsberövande
svDF brott som innebär att någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en annan person friheten
svRETE människorov

svTE olaga hot
svDF brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet

svTE olaga tvång
svDF brott som innebär att någon genom misshandel eller hot tvingar en person att handla på visst sätt (eller låta bli att handla)
svAN Olaga tvång kan också vara hot om att, utan egentlig grund, åtala eller att anmäla någon för ett brott.

svTE olovligt brukande
svDF brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom vilket medför skada eller olägenhet för den personen, t.ex. om man lånat någon annans bil och istället för att lämna tillbaks den på utlovad tid använder den ytterligare en vecka

svTE olovligt förfogande
svDF brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom som man har hand om, t.ex. säljer avbetalningsgods som inte är betalt

svTE ordningsbot
svDF böter som får utfärdas direkt av bl.a. polis och tulltjänstemän
svRETE laga kraft, normerade böter, penningböter
svAN Om den som fått boten godkänner den så motsvarar det en dom som vunnit laga kraft. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma ifråga för ordningsbot. Riksåklagaren bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Beloppen är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller gemensamt för flera brott högst 10 000 kronor.

svTE orubblighet
svFK Huvudregeln enligt svensk lag är att en dom som vunnit laga kraft inte kan tas upp på nytt -- orubblighetsprincipen. Varken den dömde eller målsäganden, brottsoffret, ska behöva leva under hot att en dom ska kunna ändras. Några undantag finns dock, nämligen resning, återställande av försutten tid samt klagan över domvilla.
svRETE klagan över domvilla, laga kraft, resning, återställande av försutten tid

svTE osann försäkran
svDF brott som innebär att någon i skriftliga uppgifter som ska ges under ed eller på heder och samvete lämnar osanna uppgifter eller undanhåller sanningen, och att det innebär risk för att bevis kan bedömas på ett felaktigt sätt
svRETE ed, mened

svTE osant intygande
svDF brott som innebär att någon i ett intyg eller något annat dokument skriftligt lämnar en osann uppgift om sin egen identitet eller om någon annan
svRETE mened
svAN Som osant intygande räknas också att någon upprättar ett falskt dokument om avtal eller liknande.

svTE part
svFK Beteckning på den som uppträder på var sin sida i en rättegång, i brottmål åklagare respektive tilltalad, i tvistemål kärande respektive svarande.
svRETE brottmål, kärande, svarande, tvistemål, åklagare

svTE penningböter
svDF böter med ett fastställt engångsbelopp
svAN Beloppet är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000 kronor.

svTE plädering
svSYTE slutanförande
svUPTE slutplädering
svFK En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet ”slutplädering”, som alltså inte är helt korrekt.
svRETE försvarare, part, åklagare

svTE prejudikat
svDF avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga
svAN Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

svTE preskription
svFK När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10 eller 20 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid.

svTE privat försvarare
svDF juridiskt biträde, vanligen en advokat, som en åtalad själv utser utan hjälp från domstolen
svRETE juridiskt biträde, offentlig försvarare

svTE processrätt
svFK Processrätten behandlar huvudsakligen hur en rättegång i en domstol går till. Rättegångsbalken innehåller huvuddragen i processrätten för rättegångar i de allmänna domstolarna.
svRETE allmän domstol, rättegångsbalken

svTE prövningstillstånd
svDF beslut i Högsta domstolen eller Regeringsrätten att pröva ett ärende som har överklagats från en underinstans
svRETE prejudikat
svAN Prövning i högsta instans medges i allmänhet bara i prejudikatfall, dvs. när bedömningen har betydelse för rättstillämpningen i liknande fall. Även för vissa mål i hov- och kammarrätter krävs prövningstillstånd.

svTE påföljd
svFK Gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård.

svTE påföljdseftergift
svDF domstolsbeslut att påföljd inte ska utgå trots en fällande dom
svAN Påföljdseftergift får beslutas bara om det finns alldeles speciella skäl, t.ex. att den tilltalade är mycket ung eller själv blivit allvarligt skadad vid brottet.

svTE rapporteftergift
svDF polisens beslut att inte rapportera ett brott när en erinran, tillsägelse, kan anses tillräcklig
svAN Kan bara meddelas för bötesbrott.

svTE rattfylleri
svFK Den som kör ett motorfordon och har mer än 0,2 promille alkohol i blodet (eller 0,1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till rattfylleri. Om alkoholhalten i blodet överstiger 1,0 promille (eller 0,5 mg/liter i utandningsluften) betecknas brottet som grovt rattfylleri.

svTE RB
svSYTE rättegångsbalken
svDF den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till
svRETE brottmål, tvistemål

svTE recidivfara
svFK Betyder risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.

svTE resning
svDF särskilt rättsmedel som innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras
svRETE laga kraft, särskilda rättsmedel
svAN Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft. Resning söks vid instansen över den som dömt i målet, dvs. Högsta domstolen när det gäller hovrättsdomar och hovrätten om det gäller en tingsrättsdom. Högsta domstolen beviljar i genomsnitt resning i ett par fall om året.

svTE restriktioner
svDF beslut som fattas av åklagare eller domstol om att en person som är anhållen eller häktad inte får vistas gemensamt med andra intagna på häktet, läsa tidningar, ha tillgång till radio/TV eller ha kontakt med yttervärlden (telefon och/eller brev)
svRETE anhållande, häktning

svTE riksåklagaren
svRETE allmän åklagare, Ekobrottsmyndigheten
svFK Riksåklagaren är landets högsta åklagare och enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Riksåklagaren är också chef för Åklagarmyndigheten, som omfattar samtliga åklagare i Sverige med undantag för dem som är anställda på Ekobrottsmyndigheten, EBM. Riksåklagaren är dock högsta åklagare även för Ekobrottsmyndighetens åklagare.

svTE Riksåklagarens kansli
svFK Riksåklagarens kansli är Åklagarmyndighetens ”huvudkontor” med ansvar för bland annat rättslig utveckling, verksamheten i Högsta domstolen och administrativa uppgifter.

svTE rådman
svDF ordinarie domare i tingsrätt

svTE rättegång
svDF process eller förhandling i en domstol
svRETE brottmål, tvistemål

svTE rättegångsbalken
svSYTE RB
svDF den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till
svRETE brottmål, tvistemål
RIFR Skr, versal på lag? Om ja måste också ändras till versal i bl.a. nästa termpost. Svar: ändrat till gemen/HNI

svTE rättegångsfel
svDF handläggning vid en domstol som strider mot reglerna i rättegångsbalken
svRETE domvilla, resning, rättegångsbalken

svTE rättegångshinder
svFK När ett mål inte kan prövas i sak utan ska avvisas, t.ex. därför att det inte tagits upp i rätt domstol.

svTE rättegångsombud
svDF person, vanligen advokat, som har till uppgift att biträda en part i en rättegång
svRETE part

svTE rättsfall
svFK Exempel på en domstols avgörande av en rättslig fråga.

svTE rättsföljd
svDF den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex. det straff som ska dömas ut om ett visst brott har begåtts

svTE rättshjälp
svDF bidrag av allmänna medel för att täcka privatpersoners eller dödsbons kostnader för att tillvarata sina rättsliga intressen

svTE rättskraft
svFK Innebär att en sak har fått sin slutgiltiga prövning och inte kan tas upp på nytt.

svTE rättskälla
svFK Rättskällor utgörs främst av lagar med förarbeten (t.ex. propositioner), men också av rättspraxis.
svRETE rättspraxis

svTE rättsmedel
svDF de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt
svRETE besvär över domvilla, laga kraft, orubblighet, resning, återställande av försutten tid
svAN Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

svTE rättsordning
svDF ett lands alla rättsregler, dvs. lagar och andra bestämmelser som alla måste följa

svTE rättspraxis
svFK Hur domstolarna tillämpar en lag i praktiken genom olika rättsfall.
svRETE prejudikat, rättsfall

svTE rättspsykiatrisk undersökning
svDF psykiatrisk bedömning för att få underlag för om den misstänkte ska dömas till psykiatrisk vård istället för fängelse
svRETE rättspsykiatrisk vård, särskild utskrivningsprövning
svAN Beslut om rättspsykiatrisk undersökning fattas av domstolen. En sådan får bara genomföras om den misstänkte har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande.

svTE rättspsykiatrisk vård
svFK En person som rätten, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer lida av allvarlig psykisk störning kan istället för att dömas till annan påföljd överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå. En särskild prövning kan göras av om den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är så frisk att utskrivning kan ske. En viktig faktor är då risken för återfall i brott. Länsrätten beslutar om utskrivning.

svTE rättssäkerhet
svFK Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.

svTE sakframställning
svDF den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet
svRETE part, yrkande

svTE samhällstjänst
svFK Innebär att den som dömts för ett brott får utföra oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den dömde förklarat sig villig att utföra sådant arbete.
svRETE skyddstillsyn, villkorlig dom

svTE sannolika skäl
svFK Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått brottet är i regel ett villkor för att personen ska kunna häktas.
svRETE skälig misstanke

svTE sexualbrott
svFK Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri.

svTE skadegörelse
svDF brott som innebär att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan

svTE skadestånd
svFK Den som har skadats eller fått sin egendom skadad genom ett brott kan kräva skadestånd av gärningsmannen. Vanligen är det åklagaren som vid rättegången för den drabbades talan om skadestånd. Exempel på ersättningar är för fysiska och psykiska skador, vid kränkning av den personliga integriteten och utlägg för reparationer av skadad egendom.

svTE skattebrott
svDF brott som innebär att någon medvetet lämnar en felaktig uppgift till skattemyndigheten, eller låter bli att lämna uppgifter om sina inkomster, vilket leder till att skatten blir för låg

svTE skyddstillsyn
svDF påföljd som utdöms istället för fängelse och som innebär att den dömde under en viss prövotid är fri, men är under övervakning och är skyldig att följa givna föreskrifter
svRETE påföljd

svTE skälig misstanke
svFK Uttrycker en lägre grad av misstanke än sannolika skäl. I undantagsfall kan häktning äga rum redan vid skälig misstanke.
svRETE sannolika skäl

svTE slutdelgivning
svRETE förundersökning
svFK När en förundersökning är avslutad får den som är misstänkt för brott information om detta. Det kallas slutdelgivning.

svTE smitning
svFK Vanlig benämning på det brott som en vägtrafikant gör sig skyldig till om han, med eller utan skuld, varit med om en trafikolycka och därefter t.ex. avlägsnar sig från olycksplatsen utan att stanna eller vägrar ge upplysningar om sig själv eller händelsen.

svTE specialdomstol
svFK Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

svTE specialstraffrätt
svDF strafflagar utanför brottsbalken, t.ex. trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen
svRETE brottsbalken

svTE straffbarhetsålder
svRETE påföljd
svFK Från och med 15 års ålder kan en person som har begått ett brott dömas till straffrättsliga påföljder.

svTE straffmätning
svDF bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningsmannens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter
svRETE förmildrande omständigheter, försvårande omständigheter

svTE straffrätt
svDF den del av rättssystemet som behandlar brott och straff

svTE straffskala
svSYTE strafflatitud
svDF den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott
svRETE påföljd

svTE straffvärde
svRETE straffskala
svFK Hur allvarligt ett brott är. I relation till andra brott uttrycks straffvärdet genom straffskalan för brottet. Straffet för det enskilda brottet bestäms inom straffskalan och med hänsyn till bland annat den skada som brottet medfört. Snatteri har ett lägre straffvärde än stöld

svTE strafföreläggande
svDF alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom
svRETE böter, villkorlig dom
svAN En förutsättning är att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet.

svTE stämningsansökan
svRETE åklagare, åtal
svFK När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar.

svTE stämpling
svDF form av förberedelse till brott som innebär att man i samråd beslutar att begå ett brott
svAN Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, t.ex. mord och grov misshandel.
svRETE anstiftan

svTE svarande
svDF den person i en tvistemålsrättegång som det ställs krav mot
svRETE kärande, tvistemål

svTE sveda och värk
svFK Om någon blir skadad i samband med ett brott kan ersättning utgå för sveda och värk. Skadeståndet avser den akuta sjukdomstiden. Om skadan får varaktiga följder kan ersättning utgå för ”lyte och annat men”, vilket vanligen betyder någon form av invaliditet.

svTE syn
svDF bevismedel i rättegång som innebär att en plats eller egendom besiktigas på stället eller i rättssalen

svTE särskild företrädare för barn
svFK Då en vårdnadshavare, eller någon som vårdnadshavaren står i nära förhållande till, misstänks för brott mot ett barn kan barnet få en särskild företrädare som ska tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.
svRETE förundersökning, rättegång

svTE särskild rättsverkan
svDF någon annan konsekvens av ett brott än påföljd, t.ex. företagsbot eller förverkande
svRETE företagsbot, förverkande, påföljd

svTE särskild utskrivningsprövning
svRETE rättspsykiatrisk vård
svFK Om en person döms till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Sådan ges om den psykiska störningen hos den skyldige anses ge risk för återfall i brott. Länsrätten bestämmer om utskrivning.

svTE särskild åklagare
svFK Vid sidan av det ordinarie åklagarväsendet har Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) rätt att väcka åtal för brott i tjänsten av offentligt anställda. JK är dessutom ensam åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.

svTE särskilda rättsmedel
svRETE besvär över domvilla, laga kraft, orubblighet, resning, återställande av försutten tid
svFK Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

svTE talan
svDF det yrkande som den tilltalade eller dennes motpart framställer i en rättegång
svRETE part

svTE teleavlyssning
svDF tvångsmedel som innebär att en persons telefonsamtal får avlyssnas om han är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och om det är av synnerlig vikt för utredningen
svRETE skälig misstanke, tvångsmedel
svAN Beslut fattas av domstolen.

svTE territorialitet
svFK Territorialitetsprincipen är en princip som innebär att en stat bestraffar alla brott som begås på den statens territorium, oberoende av gärningsmannens nationalitet.

svTE tillbakaträdande
svFK Innebär att någon frivilligt avbryter en brottslig handling eller på annat sätt ser till att brottet inte fullbordas. Frivilligt tillbakaträdande innebär att försöket eller förberedelsen inte bestraffas.

svTE tillfälligt omhändertagande
svDF tillfälligt frihetsberövande av en person som stör den allmänna ordningen, utgör omedelbar fara för den allmänna ordningen, eller av en person under 15 år och som påträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär omedelbar och allvarlig risk för honom
svRETE frihetsberövande
svAN Tillfälligt omhändertagande utförs av polisen.

svTE tillgreppsbrott
svDF gemensamt begrepp för brott som innebär att någon utan lov tar något som tillhör någon annan t.ex. stöld och rån

svTE tilltalad
svDF den person som åklagaren har väckt åtal mot

svTE tingsnotarie
svFK Titel på en person som under (normalt) två år efter avslutad jurist- eller jur kand-examen tjänstgör på en tingsrätt.
svAN Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli domare, åklagare eller kronofogde.

svTE tingsrätt
svRETE brottmål, tvistemål
svFK Tingsrätterna är den första instansen inom det allmänna domstolsväsendet. En tingsrätt prövar brottmål och tvistemål. Tingsrättens geografiska område kallas domsaga. Chefen för en tingsrätt kallas lagman.

svTE trolöshet mot huvudman
svDF brott som innebär att en person som fått förtroendet att sköta ekonomiska eller rättsliga angelägenheter åt en annan person eller ett företag (huvudman) missbrukar sin ställning så att det är till skada för huvudmannen

svTE tvistemål
svFK Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.

svTE tvångsmedel
svDF åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott
svAN De innehåller av någon form av tvång mot antingen person eller att man tar egendom i beslag, t.ex. i bevissyfte. Gripande, anhållande och häktning är exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan, kroppsvisitation och beslag. Även hemlig teleavlyssning och liknande räknas som tvångsmedel.

svTE underlåtenhetsbrott
svDF brott som innebär att en person låter bli, dvs. underlåter, att handla i situationer när han kunnat vara aktiv
svAN Skyldigheten att handla kan vara inskriven i lag, t.ex. deklarationsplikten. Det kan också vara så att en person på grund av sin position eller funktion måste vara aktiv; en arbetsgivare måste t.ex. se till att medarbetarnas arbetsmiljö är säker.

svTE underrätt
svDF domstol i första instans, dvs. tingsrätt och länsrätt
svRETE överrätt

svTE universalitet
svFK Universalitetsprincipen är en princip som innebär att en stat även bestraffar brott som begåtts i andra länder, t.ex. folkrättsbrott.

svTE uppsåt
svFK Avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, dvs. avsikt, för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är detsamma som att gärningsmannen inser att det han gör kommer att vara en brottslig handling men att insikten inte hindrar honom från att genomföra brottet.

svTE utlämning
svDF person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett land kan utlämnas från ett annat land för rättegång eller för att avtjäna straff
svRETE överlämnande
svAN Svenska åklagare kan också begära att personer utlämnas till Sverige från länder utanför EU. Inom EU finns ett förenklat utlämningsförfarande, överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern.

svTE utpekad person
svDF den person som en brottsutredning avser
svAN Beslut om skälig misstanke har inte fattats.
svRETE skälig misstanke

svTE Utvecklingscentrum
svRETE överprövning
svFK Åklagarmyndigheten har fyra utvecklingscentrum. Deras uppgift är metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden och att svara för den samlade kunskapen inom sina ansvarsområden. Rättslig uppföljning och tillsyn. t.ex. överprövningar, bedrivs också här.

svTE viktimologi
svDF läran om brottsoffer
svRETE straffrätt
svAN Det är en tvärvetenskaplig disciplin som spänner över flera ämnesgränser, bland annat sociologi, psykologi, straffrätt och rättsvetenskap.

svTE vilandeförklaring
svFK Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, t.ex. i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas.

svTE villkorlig dom
svDF påföljd i stället för fängelse, som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning 
svRETE dagsböter, påföljd, samhällstjänst
svAN Om den dömde begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med t.ex. dagsböter eller samhällstjänst.

svTE villkorlig frigivning
svDF frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelsestraff
svAN Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.

svTE vitsorda
svDF att erkänna, medge riktigheten av ett visst sakförhållande eller medge skäligheten av en yrkad ersättning

svTE vittnesed
svFK den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

svTE våda
svFK Olyckshändelse.

svTE våldsbrott
svDF brott som innebär våld mot en annan person, t.ex. mord och misshandel, men även våldtäkt

svTE våldtäkt
svDF brott som innebär att en person tvingar en annan person till samlag eller något jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller hot, eller utnyttjar att den andra t.ex. på grund av kraftig berusning inte kan värja sig
svRETE våldtäkt mot barn

svTE våldtäkt mot barn
svDF den som har samlag med en person under 15 år eller genomför en handling som kan likställas med samlag gör sig skyldig till våldtäkt mot barn, oavsett om våld förekommit eller ej
svAN Anses brottet mindre allvarligt, med hänsyn till omständigheterna, rubriceras det som sexuellt utnyttjande av barn, vilket har en lägre straffskala. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn.

svTE vållande
svFK Oaktsamhet.

svTE vållande till annans död
svDF brott som innebär att någon orsakar en annan persons död genom oaktsamhet
svRETE dråp, mord, oaktsamhet

svTE yrkande
svRETE åklagare
svFK Begäran. Åklagaren kan till exempel yrka, dvs. begära, att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst fängelsestraff.

svTE åklagare
svRETE allmän åklagare, riksåklagaren, särskild åklagare, talan, tvångsmedel
svFK Åklagaren leder utredningar av brott, beslutar om olika tvångsmedel, väcker åtal och för talan i domstol.

svTE åklagarkammare
svFK Det operativa åklagararbetet sköts från landets cirka 40 åklagarkammare. Det finns allmänna åklagarkammare som handlägger i stort sett samtliga brott inom sitt geografiska område, internationella åklagarkammare som handlägger grövre brott med internationell anknytning och nationella åklagarkammare som handlägger samtliga brott inom ett visst specialområde.

svTE Åklagarmyndigheten
svRETE Ekobrottsmyndigheten, riksåklagaren
svFK Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren och omfattar samtliga landets cirka 750 åklagare, utom de som är anställda av Ekobrottsmyndigheten, EBM. Därutöver finns cirka 300 personer med olika administrativa arbetsuppgifter.

svTE åtal
svRETE stämningsansökan, åklagare, åtalsunderlåtelse
svFK Om åklagaren anser att det finns tillräcklig utredning om att ett brott har begåtts och vem som begått det så åtalas den misstänkta personen. I Sverige är åklagaren i princip skyldig att åtala om dessa villkor är uppfyllda. Det sker genom att en stämningsansökan lämnas till tingsrätten.

svTE åtalseftergift
svSYTE åtalsunderlåtelse
svRETE absolut åtalsplikt, förseelse
svFK Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala.

svTE åtalspreskription
svRETE preskription
svFK När en viss tid har förflutit efter att ett brott har begåtts, utan att man har hittat den skyldige, är det inte längre möjligt att väcka åtal. De olika tidsfristerna, som varierar beroende på hur allvarligt brottet är, anges i brottsbalken.

svTE åtalsunderlåtelse
svSYTE åtalseftergift
svFK Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala.
svRETE absolut åtalsplikt, förseelse

svTE återförvisning
svFK När en högre instans, t.ex. en hovrätt, beslutar att skicka tillbaka ett mål till den lägre instansen, tingsrätten, för ny prövning, ofta på grund av att tingsrätten inte prövat någon omständighet som hovrätten anser vara av betydelse.

svTE återställande av försutten tid
svRETE laga förfall
svFK Om en part i ett mål inte har överklagat i rätt tid men har laga förfall kan Högsta domstolen eller Regeringsrätten bevilja återställande av försutten tid, vilket innebär att en ny tidsfrist börjar löpa.

svTE ärekränkning
svFK Gemensam benämning på förtal och förolämpning.
svAN Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan särskild grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Förolämpning är en kränkning som riktas direkt mot en person, genom nedsättande omdömen eller liknande.

svTE övergrepp i rättssak
svFK Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att han anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc. – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak.

svTE överklagande
svDF begäran om ny prövning i högre instans av en domstols eller myndighets beslut
svRETE hovrätt, Högsta domstolen, prövningstillstånd, tingsrätt
svAN En tingsrättsdom kan överklagas till hovrätten, vars dom kan överklagas till Högsta domstolen. Överklagande måste ske skriftligt inom fastställd tid, vanligen två till tre veckor.

svTE överläggning
svFK När ett mål ska avslutas och pläderingarna är gjorda samlas domaren och nämndemännen för att överlägga. Överläggningen är inte offentlig.
svRETE plädering

svTE överlämnande
svRETE utlämning
svFK En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett EU-land kan i vissa fall utlämnas till det landet. Svenska åklagare kan också skicka arresteringsorder till EU-länder för att få personer överlämnade till Sverige. För länder utanför EU kallas förfarandet utlämning.

svTE överlämnande till särskild vård
svFK Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om man är under 21 år, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Om någon begått brott innan han fyllt 18 år kan han dömas till sluten ungdomsvård under viss tid i stället för fängelse.

svTE överprövning
svFK Innebär att en högre instans prövar ett avgörande från lägre instans.

svTE överrätt
svDF domstol som är överordnad en annan domstol, t.ex. hovrätt i förhållande till tingsrätt

svTE övervakare
svDF person som har i uppdrag att ha tillsyn över och ge hjälp åt personer som dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna
svRETE skyddstillsyn, villkorlig frigivning
